För några veckor sedan fick jag ett mejl från Stefan Löfven. Min första reaktion var att det var antingen spam eller ett skämt. Varför skulle vår eventuellt blivande näste statsminister mejla till mig?

Det var dock en synnerligen seriös inbjudan till ett runda-bordssamtal om Sveriges digital framtid, där de tre punkterna på agendan var

  • Sverige som digital tillväxtnation
  • Skolan ur ett digitalt perspektiv
  • Juridik och digitalisering

Idag samlades en blandad skara på Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen. Det var väldigt trevligt för en politiskt oorganiserad människa som jag att se att det inte bara var branschorganisationer som representerades; Teknikföretagen, Elektronikbranschen och Spelföretagen var där; utan också en samling av digitalt duktiga individer, från mellanstadieläraren Karin Nygårds via konsultdrottningarna Darja Isaksson, grundare av Ziggy Creative Collective,  Sofia Svantesson, grundare av Ocean Observations, och Lisa Lindström, grundare av Doberman; till Richard Steiber tidigare Google och nu MTGx liksom Sebastian Siemiatkowski, en av grundarna av Klarna.

På tre timmar hann många synvinklar avhandlas och viktiga punkter för förändring påpekas, men några punkter återkom flera gånger:

  • Sverige är en liten, liten del av en allt mer konkurrensutsatt värld, där hemvist för entreprenörer och forskare allt mer blir en fråga om vilket land som ger bäst villkor. Svenska politiker måste göra Sverige till ett mycket attraktivt alternativ om Sverige ska kunna både behålla och attrahera nya idéer, nya industrier och nya entreprenörer som i sin tur ger nya jobb.
  • Sverige är ett litet land och kan inte bli bäst på allt. Vi måste därför dels välja ut och fokusera på några områden, dels överge regionaltanken – digital utveckling sker bäst i kluster där innovation, kompetens och kapital jobbar tillsammans.
  • Det är en skriande brist på kompetens och arbetskraft. Svenska politiker måste lösa både kompetensbristen och fixa skolan.
  • När IT diskuteras pratas det oftast om IT i form av infrastruktur eller kompetens. Nästan aldrig pratas det om innehållet. Sverige har fantastiska resurser i form av digitala strukturer, från personnummer till enorma mängder strukturerad data som bör behandlas på samma sätt som vilken annan råvara och resurs som helst.
  • Digitalt och IT är inget särintresse. Det är något som genomsyrar alla samhällssektorer och alla näringslivsgrenar och måste behandlas därefter.

Stefan Löfven och hans medarbetare var rätt tysta och lyssnande på det här mötet. Det tycker jag är en bra början. Det är också uppmuntrande att han avslutade mötet med att hoppas att vi kunde träffas och fortsätta diskussionen.

Jag avundas dock inte Stefan Löfven jobbet att förbättra Sverige som digital tillväxtnation. Många nödvändiga åtgärder, som t ex inom finansiering och skatter, kommer sannolikt vara svåra att genomföra av politiska skäl, framförallt på grund av (S) vänsterfalang liksom ståndpunkterna hos troliga stödpartier som V och FI, men kanske framförallt genom kopplingen till LO. Andra, som åtgärder inom skolan, är svåra av helt andra skäl.

Jag skrev en önskelista över vad jag skulle vilja att svenska politiker genomför, som jag bollat tillsammans med PP-list, en grupp med internetentreprenörer. Utifrån min lista har bl a Johan Ronnestam och Johan Jörgensen kommit med bidrag. Listan är nu överlämnad till Stefan Löfven och vi kan alltid hoppas att han, eller något annan svensk politiker, sätter tänderna i våra önskemål och förverkligar dem.

Här är Internetentreprenörernas önskelista

INLEDNING

# Storföretag effektiviserar och rationaliserar. Nya företag innoverar och skapar nya jobb. De nya företagen kan tack vare tekniken ha relativt få anställda, även med global räckvidd. Det innebär att för att säkra jobben i framtiden behöver vi många nya företag och många nya entreprenörer. IT och digital innovation är ryggraden för alla nya företag, även inom exempelvis transport, handel och gruvdrift. Svenska politiker kan aktivt öka antalet nya företag, nya entreprenörer och nya jobb genom reformerna som diskuteras nedan. Fokuset i första delen – Mycket Viktigt – är på reformer som till största delen är kostnadsneutrala för statskassan. 

# Allt fler länder som Kanada, UK och Singapore försöker idag aktivt locka inhemska och utländska startups genom attraktiva erbjudanden; visum, höga lönebidrag eller attraktiva investeringsregler. Tillväxtbolag och IT-entreprenörer kan idag i allt högre grad välja hemvist på en konkurrensutsatt marknad. Sverige måste också arbeta mycket aktivt för att vara attraktivt för nya snabbväxande bolag med internationell marknad, behålla de vi har och de nya som personer bosatta här grundar, men vi måste också öka andelen vanliga människor – sjuksköterskor, lärare och svetsare – som vågar satsa på att starta företag inom den digitala sfären och därmed bidra med yrkeskunskap och -erfarenhet som ofta saknas där idag och som behövs för ökad innovation.

MYCKET VIKTIGT

# Omstyrning av det statliga riskkapitalet. Enligt Riksrevisionen går idag 40% till mogna företag som själva kan hitta kapital på öppna marknaden. Inlandsinnovation och Fournier Transform investerar i princip inte alls. Endast 0.2 % av statliga riskkapitalet går till såddkapital. Minst 40 % bör istället gå till sådd- och A-rundor i nya företag, företrädelsevis med digital inriktning. Minst hälften av oinvesterat kapital från Inlandsinnovation och Fournier Transform bör omfördelas och gå till bolag i tidiga skeden över hela landet.

# Skapa förutsättningar för ökat inflöde av kapital både från utlandet och från svenskar som idag hellre förvaltar sina pengar i trygga men samhällsneutrala värdepapper. Sverige bör införa aktiva, branschriktade investeringsregler motsvarande brittiska SEIS (Seed Enterprise Investment Scheme) och EIS (Enterprise Investment Scheme) som varit mycket framgångsrika i Storbritannien. Dessa investeringar stöttar riktat unga företag i tillväxtbranscher, medan man utesluter t ex fastigheter, banking och traditionell verksamhet. Det nya svenska investeraravdraget faller platt då det endast gäller privatpersoner och därmed är ointressant för de flesta utom friends, family & fools.

# Sätta fart på privat kapital som idag ligger i träda och inte gynnar nya svenska digitala företag. Karantänsreglerna vid framgångsrik försäljning av bolag gör att kapital idag ligger i träda i 5 år istället för att arbeta. Medan unga svenska företag desperat behöver kapital för att växa och skapa nya jobb, kan många lyckade entreprenörer inte investera trots att de vill, då det innebär orimliga skattekonsekvenser. Samma skattemässiga fördelar som vid karantän borde kunna uppnås även om en del (eller hela) beskattningsbara vinsten investeras i nya tillväxtbolag som exempelvis kvalificerar sig under SEIS / EIS reglerna.

# Göra det kostnadsneutralt att investera i nya företag eller i börsföretag. I många småföretag arbetar grundarna med löner, arbetstider och arbetsvillkor som klart ligger under de lägsta kraven i kollektivavtalen, samtidigt som man inte kan utnyttja många av de socialförsäkringar som är en självklarhet för alla löntagare. eller ha råd med normala pensionsavsättningar. Det påverkar livsinkomst, pension och alla andra socialförsäkringar. När år av existensminimum kanske ger resultat i form av aktieutdelning eller i en försäljning, skattas upp till 58 procent av vinsten bort. Det ger inga incitament till att starta nya företag som skapar nya jobb och tillväxt för Sverige. De enda det skapar jobb för är skattekonsulter och advokater. I stora företag beskattas passiva investeringar med 30 procent. Alla företag bör ha samma investeringsregler, oavsett om de är små eller stora, om investerarna är passiva eller arbetar aktivt i verksamheten. Det minskar också krånglet. 

# Skapa förutsättningar för arbetarkapital. Tidiga anställda som tar en risk, och kanske även en lönereducering, för att vara med och arbeta upp ett nystartat företag från ett embryo till en framgångsrik, jobbskapande verksamhet ska premieras för sitt risktagande och sitt bidrag till att växa den svenska arbetsmarknaden. Idag har de flesta startups för lite pengar för att konkurrera lönemässigt med stora företag. Utomlands är det väldigt vanligt att man i unga bolag får aktier och optioner som kan växa ju längre arbetaren stannar hos företaget och ju mer väsentlig denne är för verksamheten. Ofta är det enda sättet för en fattig startup att rekrytera topptalang. I Sverige är det skattemässigt extremt svårt vilket ger svenska startups ett internationellt konkurrenshandikapp. Det innebär dessutom att vi inte heller får igång ett ekosystem där tidiga arbetare i framgångsrika startups har möjlighet att investera i nya svenska startups på det sätt vi ser i t ex Silicon Valley. Idag är ju alternativet att flytta hela verksamheten till Silicon Valley som allt mer börjar ske.

# Yrkeshögskolemyndigheten måste tvingas att ändra sin tolkning av reglerna kring utbildning inom IT och sluta kräva att sökanden redan har programmeringskunskaper från gymnasiet för att läsa – programmering. Detta hindrar personer med annan utbildningsbakgrund och annan yrkeserfarenhet som är mycket värdefull på den digitala arenan, att kunna tillförskansa sig kunskaper om IT-utveckling. Detta instämmer redan idag både Arbetsförmedlingen och IT-företagen i, medan Yrkeshögskolemyndigheten vidhåller sin tolkning. Andelen IT-talang i Sverige måste ökas på alla sätt.

VIKTIGT

# Snabba lösningar måste till för att både på kort och lång sikt lösa bostadsbristen i främst Stockholm som idag är en väldigt stor tillväxthämmare. Bostadsbristen gör inte att startups flyttar till Göteborg, Malmö och Sollefteå, utan snarare till Berlin. Staten bör ålägga alla kommuner i Stockholms län att bygga minst 50 000 nya lägenheter, främst smålägenheter, inom en 10 års period. De kommuner som inte vill bygga sin andel, kan köpa sig en “byggrätt” i en annan Stockholmskommun som därmed får ett bidrag till sin byggnation (jämför handeln med utsläppsrätter). 

# Skapa ett modernt exportstödsråd där en mängd anställda/konsulter/coacher har till uppgift att utan kostnad bistå svenska företag i deras exportsatsningar. Ett “mänskligt” bibliotek för den som vill snabba upp sina processer för att etablera sig utomlands. Business Sweden är idag för dyrt för svenska startups, och har i allmänhet för dålig koll på och kompetens inom de digitala arenorna.

# Undersöka hur den nya sharing-ekonomin kan stöttas och vilka hinder som finns. Det gäller främst crowdsourcade tjänsteföretag av typen Airbnb, über och Taskrabbit där privatpersoner kan tjäna pengar i mindre eller större utsträckning på arbete, försäljning eller uthyrning. Idag finns många svenska regler som hindrar framväxten av svenska motsvarigheter till dessa framgångsrika utländska bolag, liksom hindrar svenskar att delta på samma villkor som personer i andra länder.

# Sverige har redan bra regler för att låta utländska företag, startups och entreprenörer komma hit och etablera sig. Tyvärr känner nästan inga till dem. Knappt ens Migrationsverket själva. Sverige bör promota startupvisum precis som t ex Kanada, och tydligt visa att det handlar om startups vilket är en okänd term för Migrationsverket.

# De gamla reglerna kring utländska studenter bör återinföras, kanske t o m vässas genom att ge toppstudenter från andra länder även gratis studielån och studiebidrag. Sverige upplever en stor brain-drain av att inte ha duktiga internationella studenter, och de svenska studenterna får inte heller samma internationella utblick som behövs idag. Näringslivet handikappas av att antalet internationella kontakter och band mellan människor minskar när de istället behöver öka. Samtidigt bör även reglerna kring uppehållstillstånd efter examen ses över och utvidgas. Idag hinner ofta inte utomeuropeiska studenter söka jobb i Sverige innan de tvingas lämna landet, vilket är en misshushållning med investerade skattemedel.

# Snowden-avslöjandena har slagit hårt rent affärsmässigt mot amerikanska IT-industrin, och skapat en stor misstro mot dessa både internationellt och nationellt. Svenska politiker bör se till att vi inte får liknande problem i Sverige, och beakta denna aspekt tillsammans med mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

# Sverige är bland de länder som satsar mest av BNP på forskning och får minst utväxling. De flesta av Sveriges välkända startupsuccéer är inte resultat av forskning på universitet och högskolor. För startups som inte är knutna till universitet är det tämligen svårt att få del av statligt riskkapital, utöver en liten såddfinansiering på några hundratusen kronor. En oberoende utredning bör granska varför Sverige har så svårt att kommersialisera forskning och om det statliga stödet och riskkapitalet träffar rätt, eller för omfördelas för större uteffekt.

# Skapa ett svenskt center som har till syfte att på sikt lyfta hem industriproduktion genom olika typer av teknisk innovation (robotar, 3D printing, kemiska processer osv) – typ http://manufacturing.gov som US kör.

# Dela upp arbetsförmedlingen i branschspecifika specialcenter och skapa moderna hubbar. Ex AF Teknologi. Bygg en mötesplats där människor kan arbeta/frilansa gratis med tillgång till fiber och sociala nätverk som för människor samman. Något i stil med Tromsös http://www.flownorway.com fast i AFs regi.

# Sverige bör ha som mål att uppnå samma höga snitthastigheter på internet som Sydkorea, som idag nästan har dubbla den svenska hastigheten. Höga hastigheter innebär ny innovation och nya möjligheter för innevånarna. Kommuner och städer bör lära sig hur man bygger konkurrensneutrala svartfibernät, och det bör bli rutin att lägga svartfiber var helst vägar grävs upp för t ex nya VA-arbeten eller breddning av vägbanan.

SKOLAN

# Inför teknikpedagoger på varje skola med uppgift att stötta och inspirera lärarna.

# Programmering och aktiv internetkunskap från ÅK 1. Kan integreras både i matematik, svenska, engelska, SO och NO.

# Arbeta aktivt med entreprenörskap fr o m högstadiet utifrån elevens egna intresseområden. Det stöttar även kunskaper i projektledning och projekthantering.